Berikning handlar inte bara om att varva ned – hunden behöver också få utlopp för sin energi

När man läser om berikning för hundar idag handlar mycket av informationen om hur vi kan hjälpa hunden att koppla av. Vi uppmuntras att använda slickmattor, nosmattor, aktivitetsleksaker, sökövningar och olika former av problemlösning. Allt detta är värdefulla verktyg som kan ge hunden mental stimulans, öka självförtroendet och skapa en lugnare vardag. Problemet är att många hundägare med tiden har börjat se dessa aktiviteter som hela lösningen när hunden känns rastlös, stressad eller överenergisk.

Det är lätt att förstå varför. Om hunden är uppvarvad känns det logiskt att erbjuda något lugnt. Om hunden har mycket energi känns det naturligt att försöka få den att stanna upp, tänka och fokusera. Men ibland missar vi en viktig del av ekvationen. Många hundar är inte rastlösa för att de har tänkt för lite. De är rastlösa för att de inte fått utlopp för det som finns naturligt inom dem.

Hunden är trots allt inte bara en hjärna. Den är en kropp, ett nervsystem, muskler, instinkter och drifter som utvecklats under tusentals år. Även om våra hundar idag lever som familjemedlemmar i moderna hem finns mycket av deras ursprung kvar. De vill inte bara observera världen. De vill interagera med den. De vill springa, jaga, gripa, dra, bära, utforska och använda sin fysik.

Det märks särskilt tydligt hos många aktiva raser och individer med mycket motor. En staffordshire bullterrier, en amstaff, en working labrador, en malinois eller en terrier kan få en timmes promenad, ett avancerat godissök och flera problemlösningsaktiviteter under dagen och ändå kännas som om den fortfarande har något kvar i tanken. Många ägare svarar då med ännu fler mentala aktiviteter. Ännu en slickmatta. Ännu ett sök. Ännu en aktivitetsleksak.

Ibland fungerar det. Men ibland är det ungefär som att försöka få en människa som längtar efter att springa ett lopp att istället lösa fler korsord.

Problemet är inte att korsorden är dåliga. Problemet är att behovet ser annorlunda ut. Försök istället förstå att hunden behöver och vill jobba fysiskt, sedan kommer det naturliga lugnet att infinna sig. 

Många hundar bär på ett naturligt behov av att få använda hela sitt rörelsemönster. De vill få jaga något som flyr. De vill få kasta sig efter ett mål. De vill få gripa, hålla fast och vinna. De vill få använda musklerna, hjärtat och huvudet samtidigt. När hunden får möjlighet att göra det händer ofta något intressant. Istället för att bli mer uppvarvad blir den många gånger mer tillfredsställd.

Det är en erfarenhet som många hundägare känner igen. Hunden som kan vara rastlös efter en lång promenad går hem och lägger sig nöjt efter några minuters väl genomförd flirtpoleträning. Hunden som fortfarande verkar ha energi kvar efter olika aktiveringsövningar somnar lugnt efter ett kort pass med bitkudde eller dragkamp. Den unga hunden som haft svårt att komma till ro under dagen blir plötsligt harmonisk efter att ha fått springa, gripa och använda sin kropp på ett sätt som känns naturligt.

Det beror inte på att hunden blivit fullständigt utmattad. Det beror ofta på att den äntligen fått utlopp för ett behov som tidigare inte blivit tillgodosett.

När en hund arbetar med flirtpole får den använda flera delar av sitt naturliga beteende samtidigt. Den upptäcker det rörliga målet, fokuserar, förföljer, planerar och försöker fånga. Kroppen arbetar intensivt samtidigt som hjärnan måste fatta snabba beslut. På samma sätt erbjuder dragkamp och bitkuddsarbete en kombination av fysisk aktivitet, problemlösning, samarbete och naturliga gripbeteenden som många hundar finner mycket belönande. Läs mer om flirtpole i vår guide.

Springpole är ytterligare ett exempel på en aktivitet som ofta beskrivs som fysisk träning men som för många hundar fungerar lika mycket som berikning. Hunden får greppa, hålla fast, dra och arbeta mot motstånd. För hundar som naturligt uppskattar kamp och gripande kan det vara en aktivitet som ger en mycket djup känsla av tillfredsställelse. Vi förordar springpole väldigt mycket och varför kan du läsa om i vår text här. 

Det är samtidigt viktigt att förstå att detta inte betyder att lugna aktiviteter är oviktiga. Tvärtom. Många hundägare gör misstaget att hamna i det motsatta diket och tror att lösningen på allting är mer fysisk aktivitet. Resultatet blir ibland en hund som visserligen är vältränad men som aldrig lär sig att koppla av.

Precis som hunden behöver få utlopp för sin energi behöver den också lära sig återhämtning. Nosarbete, sökövningar, tugg, slickmattor och lugna aktiveringsformer hjälper hunden att använda hjärnan på ett annat sätt och kan vara fantastiska verktyg för att skapa balans i vardagen. De ger hunden möjlighet att fokusera, lösa problem och komma ned i varv efter att ha varit aktiv.

Det är därför de mest välmående hundarna ofta inte får bara den ena typen av berikning eller den andra. De får båda.

De får möjlighet att springa när de behöver springa. De får möjlighet att jaga när de behöver jaga. De får möjlighet att gripa, dra och använda sina muskler när kroppen längtar efter arbete. Men de får också möjlighet att söka, nosa, tänka, tugga och återhämta sig när aktiviteten är över.

När dessa delar samverkar händer ofta något som många hundägare länge har kämpat för att uppnå. Hunden blir inte bara tröttare. Den blir mer balanserad. Den blir lugnare inomhus eftersom den fått vara aktiv utomhus. Den får lättare att koppla av eftersom den fått utlopp för sina behov. Den behöver inte längre hitta egna sätt att skapa stimulans eftersom den redan fått möjlighet att använda både kropp och hjärna på ett meningsfullt sätt.

Kanske är det därför vi ibland behöver ändra vårt sätt att tänka kring lugna hundar. Målet är inte att skapa lugn genom att enbart erbjuda lugna aktiviteter. Ofta skapas det djupaste lugnet när hunden först får möjlighet att vara precis det den är – en aktiv, kapabel och arbetande individ – och därefter får möjlighet att vila med känslan av att dagen faktiskt innehöll något som var värt att göra.

En hund som får använda både kroppen och hjärnan blir sällan bara trött. Den blir nöjd. Och det är ofta just den känslan som ligger bakom den där harmoniska hunden som lägger sig på sin plats på kvällen, suckar djupt och somnar utan att känna att något saknas.